Hallituksen esitysluonnos esitutkinnan salassapitoperusteiden selkeyttämisestä
Lausuntopyynnön diaarinumero: VN/21702/2022
Vastausaika on päättynyt: 13.10.2022
Lausuntopyynnön taustatiedot
Lausuntopyynnön kieli:
Inledning
Justitieministeriet ber om ert utlåtande om utkastet till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 24 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet.
Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att bereda en uppdatering av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (offentlighetslagen).
Arbetsgruppens mandatperiod pågår till och med den 30 juni 2023. Arbetsgruppen ska utreda och utvärdera vilka problem det finns med att uppnå och genomföra syftet med offentlighetsprincipen på det sätt som avses och hur problemen kan åtgärdas. Utifrån utredningen och utvärderingen ska arbetsgruppen bereda de förslag till ändringar av lagstiftningen som behövs för att uppnå det mål som uppställts för arbetet. Målet är en tydligare och mer fungerande lagstiftning som ökar öppenheten i samhället och motsvarar dagens krav.
Enligt 12 § 2 mom. i grundlagen är handlingar och upptagningar som innehas av myndigheterna offentliga, om inte offentligheten av tvingande skäl särskilt har begränsats genom lag. Var och en har rätt att ta del av offentliga handlingar och upptagningar. Syftet med offentligheten i myndigheternas verksamhet är att ge enskilda och sammanslutningar möjlighet att övervaka utövningen av offentlig makt och användningen av offentliga medel, fritt forma sina åsikter samt påverka utövningen av offentlig makt och bevaka sina rättigheter och intressen.
De föreslagna ändringarna utgör ett led i uppdateringen av offentlighetslagen. Arbetsgruppens arbete fortsätter till den 30 juni 2023 med andra frågor som gäller uppdateringen.
Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att bereda en uppdatering av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (offentlighetslagen).
Arbetsgruppens mandatperiod pågår till och med den 30 juni 2023. Arbetsgruppen ska utreda och utvärdera vilka problem det finns med att uppnå och genomföra syftet med offentlighetsprincipen på det sätt som avses och hur problemen kan åtgärdas. Utifrån utredningen och utvärderingen ska arbetsgruppen bereda de förslag till ändringar av lagstiftningen som behövs för att uppnå det mål som uppställts för arbetet. Målet är en tydligare och mer fungerande lagstiftning som ökar öppenheten i samhället och motsvarar dagens krav.
Enligt 12 § 2 mom. i grundlagen är handlingar och upptagningar som innehas av myndigheterna offentliga, om inte offentligheten av tvingande skäl särskilt har begränsats genom lag. Var och en har rätt att ta del av offentliga handlingar och upptagningar. Syftet med offentligheten i myndigheternas verksamhet är att ge enskilda och sammanslutningar möjlighet att övervaka utövningen av offentlig makt och användningen av offentliga medel, fritt forma sina åsikter samt påverka utövningen av offentlig makt och bevaka sina rättigheter och intressen.
De föreslagna ändringarna utgör ett led i uppdateringen av offentlighetslagen. Arbetsgruppens arbete fortsätter till den 30 juni 2023 med andra frågor som gäller uppdateringen.
Bakgrund
Riksdagens justitieombudsman har meddelat ett avgörande (EOAK/579/2020) om de sekretessgrunder enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) som ska tillämpas vid förundersökning och om allmän offentlighet för förundersökningshandlingar.
Riksdagens justitieombudsman konstaterar i sitt beslut att offentlighetslagen inte är tydlig i fråga om de sekretessgrunder som tillämpas på brottmål. Den främsta oklarheten gäller om lagens 24 § 1 mom. 23–32 punkt, som gäller skydd för privatlivet, ska tillämpas parallellt eller om de helt eller delvis utesluter varandra när det handlar om förundersökningsprotokoll. Justitieombudsmannen ansåg att i synnerhet tillämpningen av 32 punkten är problematisk på grund av tolkningsmöjligheterna och den ovillkorliga sekretessen och att bestämmelserna i punkten kan leda till synnerligen omfattande sekretess för förundersökningsmaterial. Enligt justitieombudsmannen har lagstiftaren inte gjort en grundlig bedömning av hur sekretessgrunderna förhåller sig till varandra, och frågan har delvis förblivit öppen.
Justitieombudsmannen föreslog i sitt beslut att justitieministeriet skulle överväga om en modernisering av sekretessgrunderna för förundersökningshandlingar bör beredas separat, så att lösningen på problemet inte fördröjs i väntan på totalreformen av offentlighetslagen.
Riksdagens justitieombudsman konstaterar i sitt beslut att offentlighetslagen inte är tydlig i fråga om de sekretessgrunder som tillämpas på brottmål. Den främsta oklarheten gäller om lagens 24 § 1 mom. 23–32 punkt, som gäller skydd för privatlivet, ska tillämpas parallellt eller om de helt eller delvis utesluter varandra när det handlar om förundersökningsprotokoll. Justitieombudsmannen ansåg att i synnerhet tillämpningen av 32 punkten är problematisk på grund av tolkningsmöjligheterna och den ovillkorliga sekretessen och att bestämmelserna i punkten kan leda till synnerligen omfattande sekretess för förundersökningsmaterial. Enligt justitieombudsmannen har lagstiftaren inte gjort en grundlig bedömning av hur sekretessgrunderna förhåller sig till varandra, och frågan har delvis förblivit öppen.
Justitieombudsmannen föreslog i sitt beslut att justitieministeriet skulle överväga om en modernisering av sekretessgrunderna för förundersökningshandlingar bör beredas separat, så att lösningen på problemet inte fördröjs i väntan på totalreformen av offentlighetslagen.
Målsättningar
Målet är att förtydliga förhållandet mellan de sekretessgrunder som gäller skydd för privatlivet i brottmål och att öka allmänhetens och mediernas möjligheter att få information om brottmål och om myndighetsbeslut som fattas i samband med dem.
Bilagor:
Tidtabell
Eftersom svensk översättning av propositionsutkastet har försenats, remisstiden för det svenskspråkiga materialet förlängs till den 13 oktober 2022.
Utlåtanden om det finskspråkiga materialet kan lämnas fram till den 23 september 2022.
Avsikten är att de föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 juni 2023.
Utlåtanden om det finskspråkiga materialet kan lämnas fram till den 23 september 2022.
Avsikten är att de föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 juni 2023.
Svarsanvisningar för mottagare
Vi ber er lämna ert utlåtande genom att senast den 23 september 2022 svara på begäran om utlåtande i tjänsten utlåtande.fi på svenska eller finska.
Utlåtandet behöver inte sändas separat per e-post eller post. Alternativt kan utlåtandet skickas per e-post till justitieministeriets registratorskontor på adressen kirjaamo.om(at)gov.fi. Vi ber er använda diarienumret VN/21702/2022 som referens för utlåtandena. Även andra än de som nämns i sändlistan kan lämna utlåtande. För att kunna lämna ett utlåtande måste den som svarar registrera sig och logga in i tjänsten utlåtande.fi.
Närmare anvisningar om användningen av tjänsten finns på webbplatsen utlåtande.fi under fliken Anvisningar > Bruksanvisningar. Stöd för att komma igång med tjänsten kan begäras per e-post: [email protected]. Alla utlåtanden är offentliga och publiceras i utlåtande.fi.
(13.10.2022 för det svenskspråkiga materialet)
Utlåtandet behöver inte sändas separat per e-post eller post. Alternativt kan utlåtandet skickas per e-post till justitieministeriets registratorskontor på adressen kirjaamo.om(at)gov.fi. Vi ber er använda diarienumret VN/21702/2022 som referens för utlåtandena. Även andra än de som nämns i sändlistan kan lämna utlåtande. För att kunna lämna ett utlåtande måste den som svarar registrera sig och logga in i tjänsten utlåtande.fi.
Närmare anvisningar om användningen av tjänsten finns på webbplatsen utlåtande.fi under fliken Anvisningar > Bruksanvisningar. Stöd för att komma igång med tjänsten kan begäras per e-post: [email protected]. Alla utlåtanden är offentliga och publiceras i utlåtande.fi.
Beredare
Liisa Leppävirta, lagstiftningsråd, tfn 029 515 0136, [email protected]
Sändlista:
Eduskunnan oikeusasiamies | ||
Etelä-Suomen syyttäjäalue | ||
Helsingin poliisilaitos | ||
Huoma - Henkirikoksen uhrien läheiset ry | ||
Hämeen poliisilaitos | ||
Itä-Suomen poliisilaitos | ||
Itä-Suomen syyttäjäalue | ||
Itä-Uudenmaan poliisilaitos | ||
Julkisen sanan neuvosto JNS | ||
Julkiset Oikeusavustajat ry | ||
Kaakkois-Suomen poliisilaitos | ||
Keskisuomalainen Oyj | ||
Keskusrikospoliisi | ||
KRIS-Suomen keskusliitto ry | ||
KSF Media | ||
Lapin poliisilaitos | ||
Lapsiasiavaltuutettu | ||
Lastensuojelun Keskusliitto ry | ||
Lounais-Suomen poliisilaitos | ||
Luvan saaneet oikeudenkäyntiavustajat ry | ||
Länsi-Suomen syyttäjäalue | ||
Länsi-Uudenmaan poliisilaitos | ||
MIELI Suomen Mielenterveys ry | ||
MTV Oy | ||
Oikeusrekisterikeskus | ||
Oikeustoimittajat ry | ||
Oulun poliisilaitos | ||
Pirkanmaan käräjäoikeus | ||
Pohjanmaan poliisilaitos | ||
Pohjois-Suomen syyttäjäalue | ||
Poliisiammattikorkeakoulu | ||
Poliisihallitus | ||
Puolustusministeriö | ||
Puolustusvoimien pääesikunta | ||
Raiskauskriisikeskus Tukinainen ry | ||
Rajavartiolaitos | ||
Rikosseuraamuslaitos | ||
Rikosuhripäivystys | ||
Sanoma Oyj | ||
Sisäministeriö | ||
Sisä-Suomen poliisilaitos | ||
Suomen Asianajajaliitto | ||
Suomen Journalistiliitto ry | ||
Suomen Lakimiesliitto ry | ||
Suomen Poliisijärjestöjen liitto ry | ||
Suomen sovittelufoorumi ry | ||
Suomen Syyttäjäyhdistys ry | ||
Suomen tietotoimisto STT | ||
Terveyden ja hyvinvoinnin laitos | ||
Tietosuojavaltuutetun toimisto | ||
Transparency International Suomi ry | ||
Tulli | ||
Tuomioistuinvirasto | ||
Tutkivan journalismin yhdistys ry | ||
Valtakunnansyyttäjän toimisto | ||
Valtioneuvoston oikeuskansleri | ||
Valtiovarainministeriö | ||
Yleisradio Oy |
Ämnesord
julkisuuslaki
esitutkinta
offentlighetslag
förundersökning